Vad händer med kreativiteten och den fria tanken när utrymme för imperfektion och egna tolkningar finns i stadsbilden? Vad gör tomma ytor, gröna ytor, det oputsade och det lagom säkrade med bilden av en stad?
Många uppskattar det lite vilda och ovårdade för att det ger näring åt tanken att man har något lite för sig själv, att man har hittat en egen plats. Att vad som helst går att hitta och att göra på platsen.
Berlins moderna identitet är tätt förknippad med att kreativiteten hos invånvarna i allra högsta grad är en del av i stadsbilden. De otaliga småparkerna (De gröna kilarna är inte ett nytt påfund.) nyttjas till en eftermiddagslur, pingismatcher på de fasta borden, pluggande i skuggan, bollek med liten hund. På söndagar intar en loppmarknad den jättelika Mauerpark. Här finns också utrymme för foodtrucks,uppträdanden, grafittikonstnärer och barnfamiljer som har söndagspicknick med fotbollsspel.
I Hamburg har parkförvaltningen kanske gett upp, som en bekant sa, ”de rycker på sin höjd lite uppgivet i en murgröna”. Men de övervuxna murarna, de klättrande växterna, småparkerna igen, sittplatser och skuggan från träden gör att staden får en karaktär av att egna tolkningar är påbjudna. Att inte alla hela tiden ser vad du gör. Punken i St Pauli vårdas ömt. FC St Pauli är inget vanligt fotbollslag. Gentrifieringen går hand i hand med punken i Schanzenviertel med krogar som Bullerei.
I stockholmska Midsommarkransen, där jag bor sedan många år, har staden rustat upp parken som verkligen är det förlängda vardagsrummet för många. Den första etappen är klar och svärmar av barn. Den andra, lite vildare, delen står på tur. Den svärmar också av barn. Barn vill kanske göra annat än vad vuxna tror?
Bygglekplatser, som är tänkta att främja barnens kreativitet är fortfarande sällsynta, men jag hoppas på fler.
I en annan del av Kransen, precis utanför mitt fönster, finns ett grönområde som stadsdelsförvaltningen har rensat upp på ett mycket bra sätt. Slyn är nedflisad, men mannen som körde röjsågen hade en konstnärlig blick eller tydliga instruktioner så trots en rejäl rensning är karaktären fortfarande vild. Här leker förskolebarn och hundar. Här kan man tolka platsens användning fritt, och det görs – med råge.