Hur kan fastighetsägarna få till en bra affär utan att trycka ut kreativiteten i periferin?
Musik och nattliv fungerar som en kreativ motor för andra verksamheter. Att tillhandahålla förutsättningarna för det är dock inte alltid så lätt. Speciellt som en faktabas, rätt hyresnivåer, rätt platser – och en ömsesidig respekt är viktiga ingredienser. På årets upplaga av Gather-festivalen lyftes nattlivets betydelse av moderatorn Lutz Leichsenring från Clubcommission i Berlin och VibeLab.
Med på scenen fanns nattborgmästaren i Amsterdam, Ramon de Lima, och hans kollega i stadshuset, Tim-Oktay Leeman. Amsterdam har länge arbetat med att få till en bra balansoch förståelse mellan verksamheter, ordningsmakt och grannar. Syftet med detta arbete är att se till att klubbar, restauranger och andra kulturella verksamheter ska kunna bedriva sin verksamhet och bidra till dynamiken och attraktiviteten i staden. Ett andra syfte är också att se till att de som är grannar, tillståndsgivare eller ordningsmakt ska få se vad dessa verksamheter bidrar med och vad de egentligen är. Och inte minst att de behöver få påverka omgivningen med ljud och rörelse.
Creative Footprint, som görs av VibeLab m.fl. gör kartläggningar och analyser av kulturen och nattlivet i städer (Tokyo, Berlin, New York hittills) för att se var verksamheterna finns, vad de har för profil, hur scenen kan användas och så vidare. En bra grund för att jobba vidare på ett strukturerat sätt i denna fråga.
I Sverige har vi nattrådet, som stöds av Fastighetsägarna och Stockholms handelskammare och 2018 hölls Nordic Night Mayor summit. Svenska stadskärnor har sedan några år samarbetet Purple Flag, som är ett bra steg på vägen för levande städer. Värt att tänka på är dock att allt inte bör ligga i stadskärnan, vid stora torget; en del verksamheter passar helt enkelt bättre i utkanten – där de kan få låta lite mer och lite längre.